Arbetsmiljö och trender inom den offentliga sektorn

Vad är egentligen de vanligast förekommande hälsorelaterade problemen inom den offentliga sektorn? Och hur kan man möta trender och utmaningar som offentlig arbetsgivare? Caroline Wiklund jobbar med den här typen av frågor på ID Entity by Jurek. Här svarar hon på frågor som rör arbetsmiljö och hälsofrämjande arbete.

Uppfattar du att arbetsmiljön skiljer sig betydande åt om du jämför privat och offentlig sektor?

Det finns absolut skillnader mellan en del organisationer och dessa kan vara på gott och ont i bägge sektorer. Fördelen med offentliga verksamheter är att det oftast finns tydliga rutiner och regleringar för vad som ska vara på plats samt hur t.ex. skyddsronder ska genomföras och hanteras. Samtidigt kan både pengar och tid vara en trång sektor. Privata företag kan ofta utifrån kortare beslutsvägar välja att satsa pengar på hälsofrämjande aktiviteter. Och det handlar i slutändan om ledningens vilja och vilka prioriteringar som görs. Samtidigt kan det finnas en okunskap om hur ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska utföras, färre skyddsombud och en mindre grad av samverkan i en del privata verksamheter.

Under pandemin blev skillnader mellan en del offentliga och privata verksamheter tydliga på så sätt att många som arbetar i den offentliga sektorn inte kunde arbeta någon annanstans än på plats och utsattes både för mycket hög arbetsbelastning och risk för smitta. Studier har visat på att medarbetare inom den privata sektorn upplevde bättre arbetshälsa medan offentligt anställda upplevde sämre hälsa under pandemin.

Vilka är de vanligast förekommande hälsorelaterade problemen inom offentlig sektor?

För hög arbetsbelastning vilket leder till små möjligheter till förberedelser, efterarbete, reflektion och återhämtning under arbetsdagen. Men även andra riskfaktorer så som liten möjlighet att själv kunna påverka arbetets utformning och i vissa fall bristande stöd från chefer. Stressrelaterad ohälsa har tyvärr ökat inom offentliga verksamheter de senaste åren, t.ex. inom skolan. Mer än hälften av de kvinnor som är långtidssjukskrivna arbetar inom offentlig sektor och den absolut vanligaste diagnosen är någon form av psykisk ohälsa såsom akut stressreaktion eller utmattningssyndrom. Även risken för hot och våld har ökat de senaste åren inom flertalet offentliga verksamheter.

Vad ser du för trender inom offentlig sektor kopplat till arbetsmiljö och hälsofrämjande arbete?

Att det finns en ökad kunskap och vilja idag kring vikten av att främja hälsa. Tidigare har fokus ofta legat på att hantera sjukdom och ohälsa samt att förebygga risker för tillbud och olyckor. Idag pratas det alltmer även om det främjande hälsoarbetet och det har ett lite annat fokus. Det handlar mycket om egenmakt, tillit och kontroll och benämns ibland som empowerment. Det främjande perspektivet handlar dessutom om hela arbetsplatsen medan förebyggande åtgärder oftast riktar in sig på specifika situationer eller grupper. Därmed har fokus alltmer förflyttats till frågeställningar som berör alla medarbetare för att skapa god organisationshälsa i hela organisationen.

Vilka utmaningar finns inom offentlig sektor när det kommer till dessa frågor?

Jag tror att den allra största utmaningen är tiden, snarare än kunskap och resurser. Vägen till hälsa, hållbarhet och empowerment går via ett systematiskt arbetsmiljöarbete och det kräver tid och engagemang. Det bygger på samverkan mellan arbetsgivaren, arbetstagarrepresentanter och andra aktörer såsom HR. De offentliga verksamheter som jag mött de senaste åren ger ofta uttryck för att tiden inte finns för annat än att jobba reaktivt och hantera det som uppkommer just nu. Samtidigt finns det många fantastiska initiativ ”där ute” för att påverka arbetsmiljön på de sätt som går utifrån hur verksamheten ser ut. 

Har du något råd att skicka med till offentliga arbetsgivare?

En god arbetsmiljö är en ständigt pågående process som kräver att alla bidrar till såväl leveranser av det som verksamheten finns till för samt värnar om varandras välmående. Gör det hälsofrämjande arbetet till en resurs i vardagen, snarare än till ett mål som ska uppfyllas. Acceptera att det finns behov av förändring som ett första steg och var så konkret som möjligt kring vad som behöver läggas till, tas bort och/eller justeras. Lägg stort fokus på att skapa stödjande miljöer och bygg dessa på regelbunden samverkan. Här har ledarskapet en viktig funktion att fylla genom att visa på vikten av att arbeta med arbetsmiljön samt skapa förutsättningar för att kunna arbeta tillsammans i olika forum.

Ett annat tips är att avsätta tid då och då för att tillsammans prata om svårare frågor såsom mobbning, konflikter, kränkande särbehandling, riskbruk på arbetsplatsen och ohälsa. Öka er kunskap, gärna medarbetare och chefer tillsammans. Om det uppstår svåra situationer är det oftast betydligt enklare att hantera dessa om vi tillsammans är förberedda.

Hur ser du fram emot att bidra på ID Entity?

Det känns jättespännande! Att tillsammans med ett mycket kompetent och härligt gäng få bidra med mina kunskaper kring arbetsmiljöfrågor och hälsofrämjande ledarskap känns otroligt kul.

Tack för spännande svar Caroline!